Takskottning av flerbostadshus i Hässelby gård, Sundbyberg, Stockholm

Takskottning genomfördes på ett flerbostadshus i Hässelby gård, Sundbyberg, Stockholm efter en period med täta snöfall, drivbildning och återfrysning vid takfot och hängrännor. Arbetet gällde ett större sadeltak med inslag av lägre takdelar över entréer och förråd, där snölaster och istappar hade byggts upp ojämnt. Målet var att lätta taket, öppna avrinningen och minska risken för nedfall mot gångstråk och entréytor.

Så genomfördes takskottningen på flerbostadshuset i Hässelby gård, Sundbyberg, Stockholm

Arbetet inleddes med avspärrning av markytor runt fasaden, särskilt vid portar, cykelställ och gångbanor där snö och is kunde falla ned under skottningen. Takets åtkomst kontrollerades först från mark och sedan från taklucka, där snödjup, vindpackade partier och isbildning längs takfoten bedömdes. På huvudtaket låg snön mellan 25 och 45 centimeter djup, medan drivor i lä mot gavel och kring genomföringar nådde närmare 70 centimeter. Skottningen delades därför upp i tydliga sektioner för att undvika punktvis överbelastning och för att lämna en jämn kvarvarande snöbädd mot tätskiktet.

Skonsam rensning av takytor och takfot

Snön togs ned successivt från nock mot takfot med plastskyfflar och lätta handredskap som minskade risken för skador på takbeläggningen. Ett skyddande lager på några centimeter lämnades kvar över ytor där direkt kontakt med underlaget annars kunde ge repor eller skärskador. Särskild försiktighet krävdes runt taksäkerhetsdetaljer, ventilationshuvar och anslutningar där snön hade frusit fast hårt efter flera temperaturväxlingar kring noll. Vid dessa punkter lösgjordes isen stegvis i mindre block i stället för att brytas loss i stora stycken.

Hantering av istappar och frusna rännor

Längs den södra långsidan hade smältvatten runnit ned under dagtid och frusit om under nätterna, vilket gav kraftig isuppbyggnad i hängrännor och vid stuprörens övergångar. Istappar på mellan 30 och 90 centimeter togs ned kontrollerat efter att markytan säkrats. Rännkrokar, rännskarvar och utkast kontrollerades samtidigt visuellt så att inga deformationer hade uppstått av istrycket. När öppningar mot stuprör rensades bort kunde smältvattnet åter ledas undan, vilket minskade risken för bakfall och fortsatt isbildning vid takfoten.

Förutsättningar på taket och säkerhetskrav under vinterarbetet

Flerbostadshuset hade flera nivåskillnader som påverkade hur snö samlades. På de lägre takdelarna under huvudfallet uppstod tydliga ansamlingar där övre takytor matade ned mer snö än vad vinden fördelade bort. Därför rensades först övergångarna mellan högre och lägre takpartier. Takskottning i den här typen av miljö krävde också att gångvägar hölls fria från nedrasad snö under hela arbetsperioden, eftersom boendeflödet genom entréerna fortsatte som vanligt.

Takskydd och arbetsmiljö

Taksäkerheten granskades före start och arbetet anpassades till befintliga infästningspunkter, gångbryggor och stegar. Utförandet hölls i linje med Arbetsmiljöverkets krav för arbete på höjd och den kontroll som normalt krävs vid vinterarbete på tak med halka, begränsad sikt och varierande bärighet i snölagret. Skottningen avbröts kortare perioder när vinden tilltog över taknocken och återupptogs först när förhållandena blev jämnare. Det gav ett lugnare flöde och minskade risken för okontrollerade ras vid gavlarna.

Resultat efter avslutad takskottning

När arbetet avslutades hade snölaster reducerats över hela huvudtaket och de tyngsta drivorna vid gavlar och lägre takdelar avlägsnats. Hängrännor och anslutningar mot stuprör hade öppnats upp, istappar hade tagits bort och entrézonerna kunde hållas fria från fortsatt nedfall. Kvarvarande snö låg jämnare över ytan, vilket var viktigt för att undvika lokala belastningstoppar. Markytorna rensades slutligen från nedtagen snö och is i de delar där passager, portar och angöring annars hade påverkats direkt.