Effektiv snöröjning i BRF – praktiska steg för styrelse och skötare

En genomtänkt snöröjningsplan skyddar boende och fastighet, minskar störningar och tydliggör ansvar. Här får styrelse och fastighetsskötare en konkret checklista för att prioritera rätt, arbeta säkert och hålla kvalitet hela vintern.

Ansvar, roller och vad planen ska omfatta

Fastighetsägaren ansvarar för att gångbanor, entréer och fastighetens tak är säkra. Det gäller både halkbekämpning och att förebygga snöras och istappar. Kommunala renhållningsföreskrifter och ordningsregler kompletteras av arbetsmiljökrav för egen personal och entreprenörer. Planen ska därför beskriva vem som gör vad, när åtgärder utlöses och hur arbetet dokumenteras.

Styrelsen sätter ramarna, beslutar om budget och upphandlar vid behov. Fastighetsskötaren leder det dagliga arbetet, följer väderprognoser och ser till att utrustning och material finns tillgängligt. Entreprenörer kan ta hand om maskinella insatser och takskottning, men BRF:en har alltid det yttersta ansvaret för säkerheten.

Kartlägg risker och prioriterade ytor

Börja med en enkel riskinventering i hela området. Markera ytor som kräver snabb åtgärd, var vallar kan bildas och var takfall riskerar att släppa snö eller is. Notera även underlagets typ, eftersom asfalt, natursten och betong reagerar olika på salt och skrapning.

• Prioritet 1: Entréer, gångbanor, ramper, rullstolsvägar, soprum, postboxar, cykelrum, garageinfarter och brandvägar.
• Prioritet 2: Gårdsstråk, lekytor (endast sandning), cykelparkeringar, förrådsgångar och återvinningsstationer.
• Prioritet 3: Parkeringsytor längre från entréer, grusgångar och dekorativa ytor.
• Taksäkerhet: Identifiera takfall över entréer, trottoar och lekytor. Bedöm snörasskydd, gångbryggor och infästningar.
• Dränering: Lokalisera brunnar och ränndalar så att snö inte läggs så de blockeras.

Dokumentera kartan i snöröjningsplanen och sätt upp en förenklad version i förråd och i fastighetsskötarens arbetsorder. Det sparar tid när snön väl kommer.

Rätt utrustning och material på rätt plats

Se till att basutrustningen är hel, lätt åtkomlig och märkt. Fördela ut mindre depåer nära entréer för att spara steg och tid vid intensiva snöfall.

• Handverktyg: Snöskyfflar, snörakor/snöslädar, sopborstar, ishacka/isrivare, vägsnöskyffel för trånga utrymmen.
• Maskiner: Snöslunga och liten traktor/lastmaskin där ytorna motiverar det. Kontrollera skär och glidskor för att skydda underlag.
• Personlig skyddsutrustning: Halkskydd för skor, varselplagg, handskar, skyddsglasögon och hörselskydd vid maskiner.
• Taksäkerhet: Godkända förankringspunkter, livlina, sele, takstege och gångbryggor. Använd endast utbildad personal på tak.
• Material: Sand eller kross 2–6 mm för halkbekämpning, gärna i hinkar med lock. Salt för hårda isfläckar – natriumklorid fungerar runt mildväder, kalciumklorid vid lägre temperaturer. Flis kan vara ett alternativ nära känsliga växter.

Salt är effektivt för att förebygga is när det läggs i tunn dos före snöfall (så kallad anti-icing). Vid stadig kyla eller porös betong kan salt skada ytor och armering. Prioritera då sandning och mekanisk isrivning. Förvara alltid salt torrt och separerat från sanden.

Så här arbetar ni vid snöfall – från förberedelse till efterkontroll

Sätt tydliga utlösande nivåer: exempelvis förebyggande insats vid isvarning, plogning från 3–5 cm snö och extra insats vid snödrev. Bemanna en enkel beredskap där någon följer väderprognoser och gör en första runda tidigt på morgonen.

• Före snöfallet: Kontrollera utrustning, fyll på sandhinkar, markera brunnar och känsliga kanter med pinnar. Lägg en tunn saltdos på högriskytor om vädret tillåter.
• Under snöfallet: Öppna huvudstråk först och håll entréer, ramper och brandvägar fria. Skjut snön med snöraka snarare än att skyffla där det går. Lägg snön så att den inte rasar tillbaka, skymmer sikt eller blockerar avlopp.
• Efter snöfallet: Riv is, sanda breda band (inte högar) och säkra gånglinjer i skuggpartier. Flytta vallar som skymmer utgångar eller trafik. Städa runt rännsten och brunnar.
• Kvalitetskontroll: Gå en kontrollrunda, fotografera problemzoner och notera åtgärder i loggbok med tidpunkt och väderläge.
• Avspärrning och varning: Använd koner, band och skyltar vid risk för takras eller arbete med maskin. Ha fasta rutiner för jour och larmkedja.

Vid blötsnö krävs tätare rundor för att undvika isbildning när temperaturen faller. Vid sträng kyla är mekanisk röjning och sandning huvudmetod, med extra fokus på ramper och lutningar.

Takskottning och istappar – när, hur och säkert

Taksnö och istappar ska åtgärdas när de riskerar att falla eller belastar konstruktionen. Spärra alltid av markytor under takfallet innan arbete startar. Takskottning ska utföras av utbildad personal med godkänd fallskyddsutrustning och fungerande taksäkerhet. Arbeta minst två personer, med tydlig samband och plan för nöd.

• Bedömning: Följ snödjup, snötyp (blöt/snöpackad) och temperaturväxlingar. Snörasskydd minskar men eliminerar inte risken.
• Metod: Skotta jämnt över taket för att undvika snedbelastning. Lämna ett tunt skyddsskikt för att inte skada tätskikt.
• Istappar: Spärra av, avisera boende, fäll kontrollerat uppifrån. Åtgärda orsaker som igenisade rännor eller värmeläckage på sikt.

Efter takarbete: flytta snömassor från entréer och gångbanor, sanda ordentligt och ta bort avspärrningar först när ytan är säker.

Uppföljning, dokumentation och boendekommunikation

Systematisk uppföljning gör snöröjningen tryggare och mer förutsägbar. Använd en enkel loggbok: datum, klockslag, väder, insats, materialåtgång och eventuella incidenter. Gå igenom loggen efter varje större snöfall och justera rutinerna. Sätt ett säsongsstartmöte tidigt på hösten och ett avslut i vår där ni utvärderar insatser, utrustning och avtal.

• Informera boende: publicera snöröjningsplanens prioriterade stråk, kontaktväg och journummer. Visa var sand finns att hämta och hur entréer hålls fria.
• Avtal och SLA: specificera inställelsetider, utlösande nivåer, takskottning, avspärrning och dokumentationskrav för entreprenör.
• Rapportera tillbud: dokumentera halkincidenter och vidta förebyggande åtgärder enligt arbetsmiljöarbetet.

Vanliga fallgropar att undvika:

• Snöhögar som blockerar sikt, brunnar eller utrymningsvägar.
• Överdosering av salt på känsliga ytor eller vid sträng kyla.
• Bristande avspärrning vid takskottning eller maskinarbete.
• Sliten utrustning som skadar underlag eller ökar belastning på personal.
• Otydlig kommunikation som skapar osäkerhet bland boende.

Nästa steg: uppdatera er karta, fyll på material, testa larmkedjan och ange namn på ansvariga per fastighet. Med tydliga prioriteringar, rätt utrustning och rutin för uppföljning står BRF:en redo när första snön faller.