Snöskottning av tak på radhus i Husby, Sundbyberg, Stockholm

Snöskottning av tak på radhus i Husby, Sundbyberg, Stockholm brukar bli aktuell när blötsnö packas mot takfallet, när drivor lägger sig ojämnt över flera sammanbyggda längor eller när istappar börjar bildas längs takfoten. På radhus med låg till medelhög taklutning behöver snölaster ofta lättas kontrollerat för att minska belastning på takkonstruktion, hängrännor och entrézoner där snö och is annars riskerar att falla ner.

Beskriv ditt projekt

Så sker snöröjning på radhustak i Husby, Sundbyberg, Stockholm

På sammanbyggda radhus börjar arbetet med att takets längd, lutning och åtkomst bedöms från mark och stege. Om flera bostäder delar taklinje kontrolleras hur snön ligger över nock, kring brandväggar och vid takfot så att avlastningen kan fördelas jämnt. Markytan nedanför spärras av eftersom snö ofta lossnar i sjok när de översta lagren bryts upp. Särskild uppmärksamhet läggs på gångstråk, uteplatser, entréer och parkeringsfickor där nedfall annars kan skapa direkt fara.

Avlastning utan att skada taktäckningen

Själva skottningen sker i sektioner från nock och ned mot takfot, men utan att hela snölagret tas bort ända ner mot ytskiktet. Ett skyddande lager lämnas normalt kvar, ofta omkring 3 till 5 cm, för att inte repa papp, plåt eller beläggning på pannor. På radhus förekommer ofta genomföringar för ventilation och avluftning, och runt dessa ytor rensas snön försiktigt med redskap som inte skär ner i underlaget. Iskanter vid hängränna bryts inte loss med kraft om de sitter hårt, utan arbetet anpassas så att infästningar och ränndetaljer inte deformeras.

Vid blötsnö blir vikten snabbt hög även när snödjupet ser måttligt ut. Därför delas taket upp i mindre arbetsfält så att lasten minskar stegvis istället för att flyttas från ena sidan till den andra. På tak med takfönster, stegar, snörasskydd eller solpaneler skottas ytorna runt infästningarna fria först, så att detaljerna kan kontrolleras visuellt och inte hamnar dolda under hårdpackad snö.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Isbildning och takfot kräver egen hantering

I radhuslängor uppstår ofta isproblem där värmeläckage möter kalla partier vid utskjutande takfot. Då smälter det övre snölagret dagtid och fryser igen när temperaturen sjunker. Takfoten rensas därför med fokus på avrinningsvägar, särskilt kring ränndalar, stuprörsanslutningar och hörn där smältvatten gärna stannar kvar. Om snö får ligga kvar som en vall längst ner på taket ökar risken för uppdämning, och vatten kan pressas upp under skarvar och infästningar. Det är just den delen som brukar kräva mest precision.

Säkerhet, åtkomst och hänsyn till boendemiljön

Arbete på tak vintertid kräver fallskydd och säkra tillträdesvägar enligt Arbetsmiljöverket. På radhus där takstege, glidskydd eller fasta infästningspunkter finns kontrolleras de före arbete. Saknas tillräcklig säker åtkomst behöver arbetsmetoden anpassas till takets förutsättningar. Snön får inte heller tippas där den blockerar dörrar, ventilation eller gångbanor. I tät radhusbebyggelse behöver upplag på mark planeras så att smältvatten inte leds mot fasad, källartrappa eller gemensamma passager.

Det som brukar upptäckas under skottningen

När taket blir frilagt syns ofta sådant som annars döljs under vintern, till exempel uppvikta plåtkanter, lösa ränngaller, sprickor i gammal takpapp eller fuktspår kring genomföringar. På plåttak märks ibland bucklor där tidigare isskottning gått för hårt fram. På papptak syns slitage kring skarvar och brunnar tydligare när den tunga snön tas bort. Den här kontrollen blir ett viktigt sidomoment eftersom små brister ofta visar sig först när snölaster och smältvatten belastar taket samtidigt.

Skicka din förfrågan